PraXacyn

Känns så jävla skönt att äntligen få slippa all skit med farsan och så. Av någon anledning så känns det att jag har blivit samma glada person jag engång var!!! Märkte att allt skit som tjaffs och sånt inte gjorde mig nedstämd eller nått sånt alls, jag satt bara och flinade istället. Sen har vi ju tjaffset med sara, jag pallar typ inte bry mig och jag har sagt allt jag tycker och tänker nu, så sen är det upp till henne. Och vad gör det om jag är ute med grabbarna på krogen, eller slåss mot andra? Vad i helvete gör det henne? inget faktiskt. Jag är uppvuxen med våld och våld runtom mig!!! Men nu jävlar är jag tillbaka, gladare, roligare och skönare än förr. PraXacyn the party king :D

Fan vad skönt, fick in cash idag och gick och köpte ny lur. Jag är fan kär som fan i den luren, den är FETT skön :D ska kolla på den lite mer nu :D

Hurfan ska man veta vad som är kärlek? Är det meningen att kärleken ska kännas bra eller dålig? Jag älskar en tjej och ibland känns det underbart ibland som om min själ slits sönder. Fattar bara inte hur jag ska hantera situationen utan flippar på direkten och hamnar antingen i bråk, slår på något eller bara råflippar. Jag vet inte hur jag ska känna eller reagera. Sara är det bästa som någonsin hänt mig och den mest underbara person jag någonsin lärt känna. Hon är den som jag vill spendera mitt liv med (trots hon är djurgårdare). Att det bara ska göra så jävla ont ibland och kännas som att allt går åt helvete, jag vet inte hur jag ska reagera ibland iutan bara smäller i skallen. Hon säger att jag inte ska pressa henne för att hon inte vet vart hon står eller vad man nu ska säga. Ibland kan orden komma ut fel eller bli misstolkade och så går allting åt helvete, just i det ögonblicket när det känns som att allting bara går åt helvete så vill jag bara hoppa från närmaste bro eller bara dö på plats. Att ta mitt liv har jag funderat på många gånger dock och vet att det är helt fel, för då flyr man från allt. Men ibland skulle det bara kännas så jävla bra. Jag muckade från fängelset den 28september det här året och den enda jag tänkte på under tiden jag satt inne och kämpade för tills jag kom ut var Sara. Hon betyder allt och fyller upp en stor del i mitt hjärta. Det känns som om det inte går att beskriva. Men jag är kär och jag älskar henne som fan. Men funderar på vad jag ska göra och säga utan att det slår fel. Många gånger när jag varit på gång med en tjej så har det ALLTID funnits en annan som dom vart med och sen valt den andra varje gång. Då har det kännts som om att dom bara leker med mig och att jag är mindre värd än hundskit som bara ligger på gatan. Så hur ska jag göra eller säga för att det ska bli rätt? För en stund sen så läste jag något som fick mig att råflippa och börja slåss med massa folk, vilket gick HELT åt helvete. Men tillfällig smärta gör inget. Jag vet inte hur jag ska klara mig utan henne, utan henne så är jag inget. Hon får mig att må bra och allt. Men jag vet inte om jag ska vara helt ärlig, det enda jag vet är att jag aldrig har kännt såhär för en tjej i hela mitt liv. Jag älskar verkligen dig Sara Rosengren om du läser detta. Min tid känns ute, så nu ska jag pumpa musik och lugna ner mig. Hörs nog imorgon // PraXacyn